Vilken tryckmetod ska jag välja?

Hur många exemplar ska jag trycka upp av min nya bok och vilket tryckmetod ska jag använda? Det är en fråga som de flesta hybrid- eller egenutgivare har funderat över. Det kan vara svårt att få grepp om tryckekonomi och förstå hur allting hänger ihop. I denna artikel går vi igenom detta och vad man bör tänka på vid val av upplaga och tryckmetod.

Vid en utgivning finns det ju en rad kostnader för att producera, trycka, lagra och marknadsföra en bok, men just nu vill jag fokusera på de kostnader som främst avser framställningen och trycket.

För att nå fram till ett tryckfärdigt original krävs det ett antal moment som vi samlar under begreppet framställningskostnad. Det innefattar lektör, redaktör, korrektur, sättning och omslagsdesign. Priset för detta är givetvis olika från fall till fall men det är inte orimligt för en skönlitterär bok på ca 256 sidor att dessa kostnader landar runt 50 000 kr + moms. Även om du givetvis kan framställa boken billigare kommer vi att använda oss av den siffran i exemplen i artikeln.

Därefter ska boken tryckas vilket då kan göras på lite olika sätt. De tre metoder man främst pratar om är print-on-demand, digitaltryck (liten upplaga) och offset-tryck (större upplaga). Om vi ser vad dessa olika tryckalternativ ger för kostnader kan det se ut så här.

(Priser inhämtade 15/2 2023, och avser en bok på 256 sidor med danskt band, förutom vid print-on-demand då detta alternativ inte finns, då gäller mjukband)

1 ex: 78 kr (print-on-demand)
100 ex: 4 700 kr (digitalt)
1 000 ex: 18 800 kr (offset)

Ställ priserna mot varandra

Tittar vi på priserna rakt upp och ner verkar ju print-on-demand vara det billigaste alternativet, och det som belastar din utgivningsbudget minst. Men frågan du behöver ställa dig vid val av tryckmetod och upplaga är vad varje bok kostar att ta fram, och hur detta förhåller sig till ett presumtivt försäljningspris. Om vi därför tittar på styckpriset för ovanstående exempel hamnar saker i ett annat perspektiv.

1 ex: 78 kr = 78 kr/st
100 ex: 4 700 kr = 47 kr/st
1 000 ex: 18 800 kr = 18,80 kr/st

Nu ser vi att print-on-demand inte längre är billigast. Du får drygt 4 böcker genom offset-tryck för samma pris som en bok genom print-on-demand.

Men tryckpriset är inte heller allt vi ska ta i beaktande. Vi måste även titta ur det omvända perspektivet, dvs vad intäkterna av boken ska täcka för att ge oss en vinstmarginal på utgivningen. Därför måste vi även ta med framställningskostnaderna i den totala kalkylen. Om vi gör det kan vi få fram vad varje exemplar av en bok kostar från det att manus är klart tills det ligger i handen på läsaren.

Vi måste alltså baka in framställningskostnaderna på 50 000 kr i styckpriset vilket ger oss följande:

1 ex: 78 kr + 50 000 kr = 50 078 kr (50 078 kr/st)
100 ex: 4 700 kr + 50 000 kr = 54 700 kr (547 kr/st)
1 000 ex: 18 800 kr + 50 000 kr = 68 800 kr (68,80 kr/st)

Detta börjar ge en klar bild av hur vi ska se på frågan rörande vilken tryckmetod och upplaga vi behöver välja för att få ekonomi i vår utgivning. Givetvis är det ingen som bara trycker ett ex av en bok, som i fallet med print-on-demand, det är ju bara för att visa på ytterligheterna.

Vi kan exempelvis titta på en digitaltryckt upplaga på 100 ex. När denna tar slut och vi behöver trycka till 100 nya exemplar blir ju det totala styckpriset på dessa 200 ex lägre än vid 100 ex, eftersom vi nu har dubbelt så många böcker att fördela kostaderna på. Det blir istället 50 000 kr + 4 700 kr + 4 700 kr = 59 400 kr / 200 ex = 297 kr/st. Detta är ju betydligt bättre än de initiala 547 kr/st, men fortfarande långt ifrån det styckpris vi uppnådde vid offsettryck på 68,80 kr.

Verklighetens variabler

Även om offsettrycket ger den lägsta kostnaden per bok är det ju inte ekonomiskt (eller miljömässigt) försvarbart att trycka 1 000 ex för att sedan tvingas makulera 800 ex om de inte blir sålda. Och det är väl just hör som skon klämmer för de flesta, för de vet inte hur många ex de kommer att kunna sälja.

Ett sista räkne-exempel är vad varje bok kostar vid en given såld upplaga. I detta fall räknar vi med att 500 ex av boken blir såld och i fallet med offset har vi fortfarande tryckt upp 1 000 ex. Det går definitivt att trycka 500 ex offset, men nu jämför vi de tre ursprungliga uppläggen. I samtliga fall lägger vi även till framställningskostnaden på 50 000 kr för att få fram ett styckpris på hela den tryckta upplagan.

Print-on-demand: 500 x 78 kr = 39 000 kr + 50 000 kr = 89 000 kr = 178 kr/st
Digitaltryck: 500 x 47 kr = 23 500 kr + 50 000 kr = 73 500 kr = 147 kr/st
Offset: 1 000 x 18,80 kr = 18 800 kr + 50 000 kr = 68 800 kr = 68,80 kr/st

Även om du tvingas makulera 500 ex av offset-upplagan blir styckpriset fortfarande något lägre än om du trycker enligt någon av den andra metoderna: 68 800 kr / 500 = 137,60 kr/st

För en skönlitterär bok som den i exemplet ligger f-priset (pris mot återförsäljare) på ca 100-140 kr. Det innebär att det endast är den offset-tryckta upplagan som är ett gångbart alternativ, eftersom de andra två har produktionskostnader per bok som är högre än f-priset.

Sammanfattning

Innebär detta att print-on-demand och digitaltryck är helt förkastliga som tryckmetoder?

Nej, det är det inte, men de är svåra att motivera på en första upplaga om målet är att gå med vinst. Om du däremot har tryckt och gett ut en bok som sålt slut på sin upplaga kan de vara alternativ för att slippa dyra investeringar på en osäker framtida försäljning.

Ponera t ex att du redan har tryckt och sålt 1 000 ex enligt ovanstående offset-modell, och du kan se att boken säljer i snitt 3 ex i månaden. Då kan det ju vara bra att t ex trycka 100 ex digitalt, vilket i så fall kostar dig 4 700 kr och räcker 2-3 år framåt. Framställningskostnaderna har du ju redan tagit på första upplagan vilket gör att styckpriset för den andra upplagan bara blir 47 kr, vilket är helt överkomligt.

Givetvis blir motsvarande styckpris för en ny offset-upplaga på 1 000 ex bara ca 19 kr, men om boken bara säljer 3 ex i månaden kommer det att ta 27 år att få igen den investeringen.

Det är alltså i dessa situationer som den digitaltryckta modellen har sin styrka.

Sammanfattningsvis är det alltså viktigt att ta med framställningskostnaden vid uträkning av en boks styckpris på dess första upplaga. I fallet med print-on-demand finns ju ingen egentlig första upplaga, eftersom varje bok trycks vid beställning, och då får man räkna på en uppskattad första upplaga för att få rätt styckpris.

Samtliga priser i denna artikel är angivna exkl moms.

Om du vill fördjupa dig i offset-metoden och förstå prissättningen där kan du läsa vår artikel om det »