Korrektur

Med korrektur avser man genomläsning/-lyssning av ett material i syfte att upptäcka misstag/fel som inte ska vara där.

När det gäller den skrivna upplagan (tryck och e-bok) så handlar det ju om att leta stavfel, avstavningsfel, spärrade rader, missade kommatecken, felaktiga bindestreck mm.

När det gäller ljudupplagan så letar man efter harklingar, onödiga tomrum, omsägningar, konstiga klipp mm.

 

Varför gör vi korrektur?

Svaret är väl rätt uppenbart men det kan inte nog betonas hur viktigt det är att en bok innehåller så få fel som möjligt. Det finns inget som sänker ett betyg som lätt som en bok med upprepade korrekturfel. Och när det gäller recensenter så brukar de inte var nådiga med sin kritik gällande korrektur.

Sen ska man ha helt klart för sig att alla böcker – ALLA – innehåller fel. Det finns inte en enda tryckt bok som inte innehåller ett enda fel. Och som läsare har man ofta överseende med ett par fel, det är inte ens säkert att ögat reagerar på dem om de är tillräckligt små, men när det finns upprepade fel är det väldigt lätt att man som läsare/lyssnare till slut bara ser fel överallt.

 

Vem gör korrektur?

Korrekturläsning ska göras av professionella språkgranskare som är utbildade i att leta fel i texter. Författaren ska absolut inte korrekturläsa sin egen bok, för denna läser inte vad det står utan vad hen vet att det ska stå. Man pratar om att man som författare blir hemmablind.

Om man av något skäl inte kan anlita en professionell korrekturläsare är det av största vikt att personen man anlitar är läsvan, har goda kunskaper i språket, och är van att granska/analysera texter.

De korrekturläsare vi anlitar är högskolutbildade inom språkvård och har lång erfarenhet av att granska texter.

 

När gör vi korrektur?

Det finns olika tillfällen då man kan/bör låta ett material passera korrektur. För det skrivna upplagan kan man vilja korrekturläsa manuset när det anses vara helt klart och genomarbetat av redaktör och författare. Detta ger sättaren ett optimalt material att jobba med. Men man vill samtidigt korrekturläsa även den satta inlagan i syfte att hitta layouttekniska fel, såsom olyckliga avstavningar och typsnittsfel.

Hr på Whip Media kräver vi att korrektur alltid görs efter sättning. Men om texten inte varit korrekturläst innan kan detta medföra stora insatser i ett skede av produktionen då man förväntar sig att kunna skicka iväg boken till tryck rätt snart. Redaktörer brukar anmärka på de flesta stavel som hittas under deras bearbetning, men det är inte helt lätt att ha koll på så många olika nivåer, så mindre fel förbises lätt.

Vår rekommendation är därför att man korrekturläser manuset när det är klart, och igen när sättningen är klar.

Om den första korrläsningen görs noggrant går den andra relativt snabbt. I de priser vi lämnar för sättning ingår en timmas korrekturkorrigering. Övrig tid debiteras på löpande timma. (Vi har i enstaka fall fått över 2 000 kommentarer på en korr-PDF, vilket tydligt visar att manuset inte hanterats rätt innan det levererades till oss.)

Ljudkorrektur, eller genomlyssning som vi ofta kallar det, görs ofta av författaren själv, vilket sparar både tid och pengar för den som investerar i utgivningen. Man kan dock anlita korrlyssnare om man känner att man vill. Den stora fördelen är att denne har ”neutrala” öron och kanske upptäcker sådant som författaren själv inte hade noterat.

Vad gäller Whip Media regler för korrektur kan man läsa mer här »

Vi skulle älska att jobba med dig. Känner du samma sak? Hör av dig till oss!