12 nov Mystrolskt när barnsagan körs genom fantasyfilter
Emelie Kempe skriver fantasy för både stora och små läsare. Vad annars vore att vänta av någon som serverades Narnia-böckerna som fyraåring?
En trolsk skildring av vad som kan hända när ett barn som är ute i skogen kommer ifrån sin mamma, det är grunden i boken Trollnatt.
– Idén bara damp ner. Jag är mycket ute i skogen och plockar svamp och har alltid gillat mysiga, trolska böcker. Min sambo är förskolelärare och jag har flera kompisar som fått barn, kanske spelade det in när idén bara kom.
Bokläsare sedan barnsben
Emelie Kempe har alltid skrivit mycket. I skolan fick hon uppmuntran från sina lärare och allt eftersom hon blev äldre blev berättelserna längre och längre. Intresset för böcker är stort, och det är svårt att tänka sig en annan utveckling.
– Mina föräldrar läste för mig som redan som nyfödd. De har tyckt att det var viktigt med böcker och tog ofta med mig till biblioteket. Mamma köpte hela Narnia-serien till mig – när jag var fyra år. Även om det var lite tidigt så fanns den ju där när det sedan blev dags att läsa den. Hon var proaktiv!
Även i yrkesrollen ryms en stor del skrivande. Emelie Kempe arbetar heltid som programansvarig för journalistik och medieproduktion vid Linnéuniversitet. På fritiden trängs friluftsliv och bärplockning med byggarbeten och trädgårdsanläggning vid nya huset. Och så skrivandet.
Jobbar heltid, skriver böcker och driver eget förlag.
Hur ser skrivvanorna ut?
– Det undrar jag med. Jag skulle verkligen behöva ha skrivvanor. Jag skriver på mobilen när jag kommer på något på stan, annars på kvällen när min sambo somnat.
Drömmen är att kunna fortsätta skriva och komma på bra bokidéer. Men att välja mellan bokskrivandet och universitetsjobbet går inte, trots att arbetsdagarna blir långa.
– Nej, jag trivs bra på båda mina heltidsjobb, att forska och undervisa på universitetet och att skriva. Det går inte att välja. Men kanske kan man gå ner till att totalt sett bara ha ett heltidsjobb.
Vela inte, bara kör
Än så länge verkar inte idéerna sina. Förhoppningen är att Trollnatt ska få fristående uppföljare i form av Älvnatt, Spöknatt och så vidare. Utöver de planerna pockar andra idéer på uppmärksamhet, vissa i mer färdig form än andra. Alla uppslag skrivs ned i form av en synopsis eller plan och får vänta till tiden finns att ta tag i dem. När det väl är dags är det bara att skriva, det är också tipset hon ger andra skrivsugna: Öppna ett dokument och låt orden flöda fritt. Sitt inte och vela utan bara kör.
– På något sätt måste jag väl ha ganska bra fantasi. Och jag kan fokusera, störs inte av ljud runtomkring. Har jag tjugo minuter över så kan jag sätta mig och skriva.
Fantasy är inget nytt påfund
Trollnatt är inte Emelie Kempes första bok, hon skriver på Röda ögon, en dystopisk serie, som ges ut på eget förlag. Där skildras tuffa levnadsförhållanden med väsen som lurar i mörkret. Läsaren får följa överlevare och se hur de klarar sig, med tiden blir det mer än just överlevnad, intrigerna liksom samhällsproblemen ökar.
– Jag tycker om berättarsättet i fantasy och jag tycker själv om att läsa fantasy, man sugs lätt in i miljön och storyn. Även om det är en trend som blivit starkare och starkare och synliggjorts av till exempel Harry Potter och Hunger games, så är det lätt att glömma att Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta också är fantasy.
» Emelie intervjuades av Christina Kihlström.
Lite om Emelie Kempe:
Var bor du? I ett nybyggt hus i Läckeby utanför Kalmar.
Var är du född och uppvuxen? I Åtvidaberg, en liten ort i stort sett bara känd för fotboll.
Född: 1990.
Familj: Sambo.
Yrke: Programansvarig för journalistik och media vid Linnéuniversitet.
Vad gör du när du inte skriver böcker? Vi har ett nybyggt hus med oinredd vind, så jag reglar väggar och bygger loft. Det är också mycket tid som läggs i trädgården, vi har lagt gräsmatta, startat odlingar och anlagt en syrénberså.
Gillar: Böcker, att läsa och skriva. Jag tycker väldigt mycket om bär som man kan plocka och äta ute. Dricka te. Jämställdhet. Min sambo.
Gillar inte: Nedvärderande personer. Lakrits. Sjukdom.
Favoritord: Just nu hjässa, som jag gärna ville ha med i Trollnatt. Även när man skriver för barn kan man ha med några svåra ord, mycket av mitt ordförråd är sådant som jag läste i böcker och kanske fick förklarat av mamma.
Svårt att motstå: En öppnad chokladkaka, att sluta titta på en tv-serie när jag har börjat.
