30 mar Intervju med Niclas Christoffer
När Niclas Christoffer, 43, höll på att bli frisk från sina ätstörningar för många år sedan skrev han det första utkastet på det som till slut kom att bli Farina och den gigantiska Jätten, som kommer ut på Whip media i slutet av april. All tankeverksamhet hade kretsat kring mat och allt påminde om mat. Därför ville han få annat att tänka på och då började han skriva.
Så värst långt ifrån mattankarna kom han på sätt och vis inte, för Farina blir uppäten av en jätte och boken handlar om hennes väg genom jättens kropp. Med sig på äventyret har hon lilla Äggis, som hon räddat från de stora farliga fiskarna.
– Eftersom Farina blir mat var det lite terapi för mig att skriva sagan och på det sättet bearbeta ätstörningarna. Jag trodde aldrig att den skulle bli utgiven, för även om jag är stolt över den tvekade jag på om den verkligen hade det värdet, säger Niclas Christoffer.
Han förklarar att det är en ganska äcklig historia han bjuder på och att det var ett skäl till hans tveksamhet. Vill man verkligen läsa om en flicka som sover en natt i Jättens snoriga näsa och sedan blir utnyst för att raskt bli uppäten och landa i magsäcken för vidare transport till bland annat tolvfingertarmen och blindtarmen? Dessutom vet ju alla vad det som hamnar i magen i slutänden, bokstavligt talat i slutänden, förvandlas till. Och vill man verkligen läsa om bajs?
En saga om det onda och det goda
Efter vissa funderingar skickade han trots allt manuset till Anders Nyman på Whip media och han nappade direkt. Bortsett från de lite läbbiga sekvenserna är Farina och den gigantiska Jätten nämligen en klassisk och finstämd saga på många sätt. Farina kommer från en familj som är så fattig att hennes mor- och farföräldrar inte längre kan bo kvar hos dem utan tvingas flytta till fattighuset. Det tar Farina hårt och hon bestämmer sig för att bege sig till Jätten som mormor berättat sagor om. Hon har sagt att han är så rik att han äter ädelstenar. Farinas förhoppning är att hitta några ädelstenar och ta med dem hem.
Det är också en saga om det goda och det onda, att vara snäll mot sina medmänniskor och att vara modig i svåra stunder även om man gråter av rädsla. Niclas har tyckt mycket om att skriva ner berättelsen och han har alltid fascinerats av andra världar.
”Om Donald Trump läst mer sagor
hade vi varit i en annan situation idag”
– Jag älskar Teskedsgumman, Trollkarlen från Oz och Kalle och chokladfabriken mycket tack vare att man tas till nya spännande världar. Dessutom har jag alltid fascinerats av storleksförhållanden. Både Teskedsgumman och Farina har det gemensamt att de är pyttesmå i förhållande till sin omvärld.
Grundlig research
Niclas är också nöjd med att han för en gångs skull fått praktisk användning av sin undersköterskeutbildning och för att säkerställa att han mindes rätt plockade han fram en gammal anatomibok från gymnasietiden. Ska man skriva sagor om pepsiner och bukspott är det bäst att man har koll på terminologin.
Farina och den gigantiska Jätten är den första barnbok Niclas skrivit och den vänder sig till barn i åldern 6-9 år, men han har gett ut hela tre ungdomsböcker tidigare. Först kom Som Zlatan fast bättre, som handlar om femtonårige Simon som drömmer om att bli världens bäste fotbollsspelare. Först måste han bara gå ner några kilo för att bli snabbare på planen. Även här skrev Niclas delvis i terapeutiskt syfte för att bearbeta de egna ätstörningarna. Dessutom ville han sätta fokus på att även pojkar kan drabbas av ätstörningar, för det är något det pratas väldigt sällan om. Som Zlatan fast bättre har lästs in av Emil Rehnström för Whip media och den är nominerad till Stora ljudbokspriset 2017.
Nästa ungdomsbok handlar om ett annat allvarligt ämne, nämligen självskadebeteende. Även i Som James Dean fast snyggare står en kille i fokus. Den tredje ungdomsboken handlar om Emma som dras in i en negativ spiral som kantas av sex och porr.
– De har varit tuffa ämnen att skriva om, även om böckerna i sig är lättsamma på många sätt. De har krävt mycket energi av mig och det har därför varit ganska jobbigt att skriva dem. Så har det inte alls varit med Farina. Det har bara varit kul och jag känner enbart kärlek till den boken.
Ett stort ansvar som författare
Niclas ser sig själv som en historieberättare och han tycker det är viktigt att det han berättar har ett djup och betyder något på riktigt. Han har själv aldrig tyckt att barn- och ungdomslitteratur skulle vara mindre värd eller mindre fin är vuxenlitteratur. Tvärtom tycker han att författare som skriver för unga har ett alldeles särskilt ansvar.
– Som författare måste man ta det ansvaret på allvar. Det är barnen vi måste påverka om vi vill förändra världen. Jag är säker på att om Donald Trump läst mer sagor när han var barn hade vi varit i en annan situation idag. Farina gör allt för sin familj. Fast hon är livrädd och hamnar i livshotande situationer gång på gång ger hon inte upp. Det är så jag vill ha världen. Det är så världen ska vara, säger Niclas övertygat.
Niclas bor sedan många år i Stockholm och han trivs bra i Vasastan där han gärna går promenader i Hagaparken, men hemma är fortfarande Skåne. Han talar klingande skånska och åker gärna till sitt föräldrahem, där hans pojkrum fortfarande står kvar.
– Eller pojkrum och pojkrum, förresten. Jag har faktiskt hela ovanvåningen för mig själv, säger Niclas och skrattar. Det är svårt att enbart bo i stan när man kommer från landet, så för mig är det fantastiskt att få ha två boenden. Mycket av det jag gjort har jag skrivit i min skrivhörna i Skåne.
Aldrig kasta något
Niclas har fler utbildningar än undersköterskeutbildningen bakom sig. Han har gått både en manusutbildning, på teaterskola och på stand up-skola. Allt han lärt sig har han användning för i olika sammanhang. En lärdom är att aldrig någonsin kasta något man skrivit. När Niclas var ung skrev han en lång berättelse som han senare ratade och kastade. Det har han ångrat många gånger, för även om den som helhet inte fungerade kan det ha funnits delar att plocka ifrån den. Dessutom fick han på stand up-skolan lära sig att ett skämt kan bli roligare med tiden beroende på vad som händer i framtiden.
Numera sparar Niclas därför allt i olika versioner. Han har ungefär hundra olika versioner av Som Zlatan fast bättre. Vad han kommer att skriva härnäst och hur många versioner det kommer att bli av det verket vet han inte riktigt än, men han skulle gärna vilja fortsätta att skriva sagor.
– Det är ett fantastiskt sätt att berätta något på. Barn och vuxna möts i en saga och jag har alltid älskat det. Min mormor brukade läsa sagor för mig och även som vuxen minns jag de stunderna som så värdefulla. Även min mamma och pappa läste sagor för mig varje kväll. Därför vill jag skriva fler sagor, så människor kan mötas genom dem. Jag funderar på att trycka upp visitkort med titeln Sagotant på. Kan det bli finare än så?
Intervjuad av: Joanna Björkqvist