20 apr Mats låter läsaren släppa den grå vardagen
För snart fem år sedan ärvde Mats Lundqvist en fullkomlig skatt, en receptsamling av hans mormors mamma. Med gåsfjäderpenna och stor noggrannhet hade Johanna Augusta Leontina Olsson, chefskokerska på den fina järnvägsrestaurangen i Tillberga utanför Västerås, skrivit ned sina recept och noteringar om hur matlagningen gick till år 1898, som en kom-ihåg-bok för sig själv. Augusta föddes 1876 på familjens gård och dog i samma säng 1956. Hon lämnade receptsamlingen efter sig och efter många år fann den sin väg till hennes barnbarnsbarn.
Skriften var alldeles för fin för att ligga i en byrålåda och Mats, med en bakgrund i livsmedelsbranschen, har med hjälp av kock och fotograf tolkat, lagat och även moderniserat recepten. Resultatet är Augustas kokbok anno 1898, en vacker bok som utöver recepten innehåller berättelser om livet i en järnvägsrestaurang runt förra sekelskiftet och fina bilder.
– Jag är själv väldigt nöjd med hur den blev och jag har bara fått positiv respons.
Kunglig uppskattning
Till och med Sveriges konung har uttryckt glädje över boken. Hans företrädare Oscar II och Gustaf V var återkommande gäster i restaurangen och Mats skickade ett exemplar av boken till kungen, för att på något sätt sluta cirkeln.
– Jag skickade boken och sände med en andlig hälsning från Augusta. Kungen svarade i ett brev att de ”fantastiska recepten och intressanta berättelserna uppskattades mycket”. Det var väldigt roligt att höra.
Mats Lundqvist är en skrivande människa. I hela livet har han skrivit texter till musik, men också bokmanus, flera som inte getts ut – än. Det första manuset han skickade till förlag skrev han 1986 och skickade in till ett enda förlag, Norstedts.
– Jag fick nobben, blev sur och la det i byrålådan. När min fru såg det långt senare tyckte hon att det var för bra att ligga kvar där och det blev så småningom grunden till min debutroman Inom anständighetens gränser.
Efter debuten kom Saltgruvan, också den en feelgoodroman. Det är en genre Mats Lundqvist tycker om.
– Jag vill att läsaren ska kunna släppa den grå, trista, hårda vardagen och kunna sväva ut i en rolig värld och få vara i den bubblan ett tag.
Musik ger rätt stämning
Inspiration får han överallt och skrivvanorna är långt ifrån rutinartade, snarare spontana.
– Jag har väldigt mycket fantasi, en galen hjärna som tar in många intryck. Jag läser mycket, ser någon bild på internet, kollar på en film. Man ser en sak så snurrar hjärnan i gång.
När det händer är det bara att köra, även om det råkar vara mitt i en film han ser med hustrun.
– Det har hänt att jag rusat upp, satt på mig hörlurar och sedan fastnat i skrivandet i flera timmar, tills hjärnan är tömd.
I hörlurarna ska det vara musik på hög volym, olika beroende på vad han skriver. Men ibland gäller det att fånga en särskild sinnesstämning och när manuset till Saltgruvan skrevs var det en skiva av Dream Theater som snurrade hela tiden, ofta bara tre låtar från den som gick i loop. Varje skrivpass. Till det åt han Piggelin efter Piggelin efter Piggelin.
– Det blev en galen sinnesstämning, men det fungerade.
Mats har en inre bild av handlingen när han börjar skriva, så gott som hela förloppet klart men självklart flyger både story och karaktärer sin egen väg ibland. Karaktärerna är dock väl utmejslade, och i scenerna tänker han sig in i situationerna de ställs inför, in i minsta detalj.
– Jag kan tänka: Hur ser hennes näsa ut? Suger hon mycket luft genom näsan? Låter det mycket när hon suger luft genom näsan? När jag målar de här bilderna framför mig och riktigt tränger mig in i situationen, då kan jag också beskriva den bra.
Håller sig undan deppträsket
För många år sedan var Mats med om en trafikolycka som orsakade en ryggmärgsskada och gör att han har svårt att gå. Men han beskriver sig som en ”till hundra procent väldigt glad människa”.
– Min bästa kompis frågade: Är du aldrig deppad? Nej, sa jag. Det vete fan hur det går till, men det är ingen idé att grotta ner sig i deppträsket.
Så Mats ser till att njuta och att göra det han tycker är roligt, även om det krävdes en ordentlig knuff från hustru och kompis att komma dit.
– Jag höll på att jobba ihjäl mig med min slitna kropp, och det sa de till mig. Så jag sa upp mig.
Sedan dess har alltså tre böcker kommit, och Mats har ytterligare ett par på gång.
» Mats intervjuades av Christina Kihlström.
Lite om Mats Lundqvist:
Bor: I Tillberga utanför Västerås.
Född: I Enköping, men växte upp i Västerås.
År: 1956.
Familj: Fru, två barn och tre hundar.
Yrke: Författare.
När jag inte skriver böcker: Jag och min fru tittar mycket på film. Vi har byggt en fullskalig biograf hemma, komplett med läskedrycksmaskin och popcornmaskin.
Gillar: Att laga mat och att lyssna på musik. Jag har varit med i många rockband och skrivit mängder med filmmusik.
Gillar inte: Det är inte mycket. Jag har svårt för dödsmetall och growl. Livet är ganska bra, jag och min fru skrattar oss genom dagarna, trots att allt inte är perfekt. Och jag tycker inte om snö, is och halka.
Favoritord: Carpe diem är ett slitet uttryck, men efter att ha legat nedsövd i respirator är det väldigt bra att kunna njuta av livet. Att vakna varje dag och höra fåglarna.
Svårt att motstå: God mat, bra musik, böcker och hundar.
Andra titlar av Mats Lundqvist:
