Hybridförlagens dåliga rykte

Hybridförlagens dåliga rykte

Om du har sökt efter någonstans att ge ut din bok har du säkert snubblat över en del artiklar, blogginlägg och andra texter om hybridförlag. Det är inte ovanligt att det som skrivs är negativt. Som författare på jakt efter att få ut sin bok är det viktigt att inte bli avskräckt av den typen av information, utan istället lära sig mer om ämnet för att kunna fatta ett välavvägt beslut om hur man ska gå vidare. Hybridutgivning som företeelse är nämligen långt ifrån så negativt som det ibland målas ut som.

Det finns en rad olika aktörer på marknaden som antingen själva kallar sig hybridförlag eller kallas det av andra, trots att de kanske inte egentligen är det. Detta leder oss till att vi behöver definiera vad ett hybridförlag är för något och vad som kan förväntas av ett sådant.

Ordet hybrid beskriver ”en biologisk process som är resultatet av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika” [Referens »]. Översatt till vårt sammanhang kan man säga att hybridförlag är en korsning mellan ett traditionellt förlag och egenutgivning. Då är ju bara frågan vilka funktioner från respektive utgivare som man tagit med i konceptet hybridförlag. Detta kan säkert variera mellan olika aktörer också men det finns fem punkter som övergripande förklarar vad hybridförlaget gör:

  1. Gör en bedömning av verket innan utgivning erbjuds.
  2. Tillhandahåller tjänster nödvändiga för att kunna framställa och ge ut ett verk.
  3. Tillhandahåller en infrastruktur för lager, distribution, försäljning och marknadsföring/PR.
  4. Innehar administrativa tjänster för att beräkna och hantera ersättning/royalties.
  5. Har en juridisk definierad verksamhet som utgivare av böcker.

Samtliga de här punkterna stämmer väldigt bra in på ett traditionellt förlag också, och det är inte så konstigt, för hybridförlaget har väldigt mycket gemensamt med ett traditionellt förlag.

Den stora olikheten

Till skillnad från ett traditionellt förlag gör hybridförlaget inte några egna investeringar i de utgivningar de genomför. Detta är en sanning med modifikation för det finns hybridförlag som även erbjuder upplägg där de delvis finansierar utgivningen, men om vi tittar på konceptet i sin renaste form är frågan om vem som betalar utgivningen den allra väsentligaste skillnaden mellan ett traditionellt förlag och ett hybridförlag.

För författaren innebär det alltså att hen förväntas att på egen hand bekosta utgivningen som hybridförlaget genomför. Då är det givetvis viktigt att titta på varför man som författare skulle vilja göra detta, för det är ofta rätt mycket pengar det handlar om. Svaret på detta är i många fall att man som författare vill få en större del av intäkterna än om man ger ut boken via ett traditionellt förlag. Skillnaden i fördelningen av de presumtiva intäkterna är stor mellan en traditionell utgivning och en hybridutgivning. Vid en traditionell utgivning erhåller författaren ca 20-30% i royalties på försäljningen. Resten av intäkterna tar förlaget för att dels täcka sin investering men framförallt för att göra en vinst. På ett hybridförlag är fördelningen av intäkterna omkastade: författaren erhåller 80% medan förlaget behåller 20% för att täcka löpande kostnader och även göra en liten förtjänst på sikt.

En annan stor skillnad är att det är författaren som tar alla de avgörande besluten vid en hybridutgivning. Givetvis finns förlaget där och kan ge råd och stöd, men i slutändan är det författaren som beslutar om upplagans storlek, formgivningen av omslaget, utgivningsdatumet och liknande saker. Vid en traditionell utgivning har författaren lite eller inget att säga till om i sådana frågar. De blir i bästa fall informerade, speciellt om författaren i fråga inte är så känd ännu.

Kostnaden inger respekt

Att ge ut böcker är som redan antytts inte gratis. En utgivning av en tryckt upplaga kan kosta upp mot 100 000 kr, och mer därtill om man vill trycka i ett mer exklusivt utförande. Och det är här som den mesta kritiken kring hybridförlag och hybridutgivning ligger. Vissa menar att det är oetiskt att kräva att författaren ska satsa dessa pengar utan vare sig garantier för att boken ska sälja eller djupare insikt i hur branschen fungerar. Samtidigt verkar man inte tycka att det är speciellt konstigt att förlaget ska riskera samma summa pengar.

Vi kommer då in på skillnaden mellan olika hybridförlag. Det finns hybridförlag vars centrala affärsmodell är att tjäna pengar på författarens investering i sin utgivning. De tjänster man erbjuder säljs alltså till författaren med en marginal som utgör större delen av förlagets intäkter. För dessa aktörer är det mindre intressant hur boken faktiskt säljer eftersom de redan har tjänat sina pengar på utgivningen i sig.

Men detta gäller långtifrån alla hybridförlag. Det finns de som har en helt annan syn på det, där tjänsterna erbjuds till en kostnad som blir så låg som möjligt för författaren och där intäkterna vid försäljning utgör den stora delen av förlagets presumtiva vinst. Det är värt att nämna att förlaget även i detta fall inte gör någon egen investering, så kostnaderna för utgivningen är fortfarande täckta av författaren, bara inte med sådan marginal att förlaget känner sig nöjda så snart boken är ute i handeln, utan vill även se en intäkt försäljningsledet.

Och det är ofta här som de negativa skriverierna kring hybridförlag villar bort sig. Alla hybridförlag tjänar inte sina pengar på utgivningsprocessen och författaren, utan det finns många seriösa hybridförlag som arbetar hårt för att böckerna de ger ut ska sälja så att de därigenom kan få betydligt större intäkter än de annars hade kunnat uppbringa.

Men det är ofta väldigt svårt för författaren att i förväg få besked om detta från de förlag de pratar med. Därför kan det vara en bra idé att prata med andra författare som har erfarenhet från det aktuella förlaget och kan ge sin syn på upplevelsen.

Jämför innan du bestämmer dig

När du ska välja förlag är det alltså viktigt att du får reda på hur de förlag du kikar på arbetar. Du bör undvika förlag som tjänar hela sin intäkt på utgivningsprocessen, dvs författarens investering. Undvik även förlag (och andra former av utgivningstjänster) som inte gör en bedömning av manuset innan utgivning och inte bryr sig om hur boken säljer. I de fallen är det stor risk för att man som författare blir lämnad i sticket med en upplaga som inte går att sälja eftersom boken kanske i grund och botten inte alls är så bra som den hade kunnat vara om förlaget engagerat sig i den, krävt en språklig genomgång och lagt vinning i att ge ut bra böcker som säljer.

Detta innebär såklart inte att alla böcker som seriösa hybridförlag ger ut säljer som smör i solsken. Även seriösa förlags bedömning av en titel kan ju visa sig vara fel. Det finns många faktorer som spelar in, men kanske har man missbedömt målgruppens storlek eller köpstyrka. Kanske har man missbedömt ämnets intressegrad. Det finns många skäl till varför en utgivning inte går så bra som man hade tänkt. Men med ett seriöst hybridförlag i ryggen kan författaren i alla fall känna sig trygg med att förlaget är lika måna som dem om att försöka driva på försäljningen och hitta nya vägar att få ut boken, för ett seriöst hybridförlag gör bara riktigt bra vinst om böckerna de ger ut säljer.

Hör med andra författare vad de har gjort, titta på utbudet på marknaden och lita mer på dina författarkollegor än på reklamen från hybridförlag som lovar guld och gröna skogar. Det finns en hel del sanning i den gamla devisen att bra och seriösa företag inte behöver göra lika mycket reklam för sina tjänster, eftersom deras kunder gör det åt dem. Något man ska ha i åtanke även när man väljer ett hybridförlag.

/

Anders Nyman
Förlagschef Whip Media



Vi skulle älska att jobba med dig. Känner du samma sak? Hör av dig till oss!