23 maj Egenutgivning eller hybridutgivning – är det någon skillnad?
I dag pratas det mycket om både hybridutgivning och egenutgivning som metoder för oetablerade författare att nå ut på marknaden utan att behöva gå den långa och ofta sega vägen via de traditionella förlagens antagningsprocesser.
Men vad innebär de olika begreppen och är det någon skillnad på dem?
Vad är egenutgivning?
Som egenutgivare är det författaren som själv tar kontrollen över sin utgivning. Till skillnad från ett traditionellt förlag där förlagets experter har åsikter om och sista ordet på mer eller mindre allt, från handling i boken till omslagets utformning, kan egenutgivaren själv fatta de viktiga besluten och vara den som tar fram riktlinjer för hur boken ska ges ut och marknadsföras.
Detta är ett upplägg som tilltalar väldigt många författare eftersom de återtar den kontroll som traditionellt legat hos förlagen. Egenutgivaren kan njuta av att ingen lägger sig i och säger hur det ska vara, inte heller kommer någon med negativa synpunkter på manuset som det lagts ner oräkneliga timmar på att ta fram.
Men är egenutgivaren helt ensam och ska fixa allt själv?
Nej, en bra egenutgivare som vill lyckas med sin utgivning förstår att hen måste hyra in kompetens på de områden där hens egna inte räcker till. Det kan t ex gälla en redaktör, formgivare, sättare eller illustratör. Att vara egenutgivare innebär inte att man gör allting själv. Det är en vanlig missuppfattning. Det innebär bara att det är författaren som tar besluten och det är författaren som betalar räkningarna.
En av problemen med egenutgivning är att man snabbt inser att det kostar pengar att ge ut en bok, och många väljer därför att skära ner på ovan nämnda inhyrda kompetenser. Detta får ofta till följd att boken inte håller samma kvalitet som andra böcker i samma genre, det vill säga böcker som den ska konkurrera med i handeln.
Som egenutgivare är författaren mer eller mindre tvungen att bilda ett bolag för att sköta de ekonomiska och juridiska affärerna. Som utgivare behöver man ha avtal med ett antal olika leverantörer och flera av dessa ingår inte avtal med privatpersoner. Dessa avtal är inte svåra att få till, de ligger färdiga hos leverantörerna och är bara att skriva på mer eller mindre, men det är en process och det kan vara lätt hänt att man missar detaljer i avtalet som senare påverkar verksamheten negativt.
Exempel på leverantörer som man bör ha avtal med är Bokinfo, Axiell Media, Förlagssystem / Stjärndistribution, Läromedia, Publit m fl.
- Bokinfo ansvarar för att presentera böckerna mot handeln, så finns boken inte registrerad hos dem, syns den inte någonstans ute på nätet.
- Axiell Media (f d Elib) ansvarar för att distribuera de digitala utgåvorna boken.
- Förlagssystem eller Stjärndistribution ansvarar för att distribuera den tryckta versionen av boken. Deras roll är att hantera logistiken vid varje köp med allt från lager, plock, pack, frakt, fakturering mm.
- Publit ansvarar för att trycka och distribuera boken om författaren väljer att köra print-on-demand.
- Läromedia är en distributör som har skolvärlden som främsta kund.
Det finns alltså en rad olika avtal som egenutgivaren behöver träffa för att vara en seriös aktör på marknaden. Det finns givetvis olika genvägar (Publit kan ses som en sådan på sätt och vis) men i det stora hela fungerar det inte som branschen förväntar sig om författaren inte har de här avtalen.
Som egenutgivare erhåller du 100% av nettovinsten vid bokens försäljning. Nettovinsten är den summa pengar som utgivaren/förlaget erhåller från distributörer när boken säljs. Den kallas också FNI (Förlagets NettoIntäkt).
Vad är hybridutgivning då?
Man kan ju lätt få uppfattningen att hybridutgivning och egenutgivning är samma sak. Även med hybridutgivning är det ju författaren som betalar, och det är författaren som bestämmer hur boken ska utformas och i vilka kanaler den ska säljas och marknadsföras. Är det någon skillnad då?
Ja!
De stora skillnaderna märks på framförallt tre områden.
- Ger du ut boken via ett hybridförlag slipper du skaffa alla de avtal som nämns ovan. De tjänsterna har hybridförlaget redan i sin verksamhet och kan enkelt applicera på din bok också. Kostnaden för tjänsterna i de fall det finns sådana behöver du som författare inte ta eftersom de ligger som overhead hos förlaget i deras verksamhet. Dessutom är avtalens karaktär olika för förlag och egenutgivare. Kostnaden för vissa ”stora” avtal är för höga för egenutgivaren att bära varvid man går miste om funktionalitet. Ett sådant exempel är Förlagssystems BAS-avtal, som krävs om böcker ska köpas in centralt. Det avtalet kostar 3 000 kr/månad, vilket för de flesta egenutgivare inte är realistiskt att betala.
- Ger du ut boken via ett hybridförlag blir boken kvalitetssäkrad. Det gäller både inlagan, som går genom både lektör och redaktör innan det är redo för sättning, och den grafiska produktionen med sättning och omslagsdesign. Det sträcker sig faktiskt även vidare till trycket där förlagets kompetens och erfarenhet ger ett bättre tryckresultat genom att man beställer ett tryck som är optimalt för boken.
OBS! Alla hybridförlag ställer tyvärr inte kvalitetskrav, var noga med att du anlitar ett som gör det, annars tappar du en av de främsta fördelarna med denna utgivningsmodell. - Författaren och boken har ett förlag i ryggen. Detta skickar tydliga signaler till branschen att boken håller en kvalitetsnivå som de är vana vid och att de kan lita på distributionsledet vad gäller leveranser. Det sista är speciellt viktigt för de större handlarna. Det ger med andra ord handlarna en trygghet.
.
Utöver detta har hybridförlaget i egenskap av större aktör ofta bättre inköpspriser hos leverantörer än vad en egenutgivare kan få. Detta stämmer ju inte alltid såklart, men det är mer regel än undantag. Så den totala kostnaden för att framställa boken genom ett hybridförlag kan alltså bli lägre än om man hade beställt motsvarande tjänster själv.
Som hybridutgivare erhåller du mellan 80-90% av nettointäkten beroende på förlag och avtal. Förlaget tar alltså en del av kakan för löpande administration, vilket innefattar saker som rapportering av försäljning, uppdateringar av data hos distributörerna och bevakning av lagret så att nya böcker kan beställas i tid.
Som hybridutgivare får du alltså 10-20% lägre intäkt på varje såld bok i handeln, jämfört med en egenutgivare. I gengäld är chanserna för att boken ska sälja mer större, eftersom ett etablerat förlag kan erbjuda fördelar ur ett marknadsföringsperspektiv. T ex kan boken bli en del av förlagets gemensamma annonsering och profilering. Boken kan också komma att säljas in till bokhandelns centrala inköp tillsammans med förlagets övriga böcker. Boken profileras på bokmässor som förlaget ställer ut på. Etcetera.
Det man förlorar i procent på att ge ut sin bok via ett hybridförlag, vinner man ofta på att boken säljer fler exemplar. Det är alltså ofta en bättre affär sett ur det stora perspektivet. Det är ju bättre att tjäna 80% på 1000 sålda böcker, än 100% på 500 böcker.
Så när när du ska ge ut din bok, och valet står mellan att bli egenutgivare eller att anlita ett hybridförlag är valet rätt enkelt. Fördelarna med ett hybridförlag är många och du får en bok som blir tagen mer på allvar än den hade blivit som egenutgiven. Skulle du trots detta ändå välja egenutgivning som din modell, gör dig själv och din bok en stor tjänst och hyr in kompetens du inte själv besitter. Du får nämligen bara en chans att visa upp din bok. Uppfattas den som kvalitativt dålig är det väldigt svårt att hämta sig, och du blir väldigt snart förknippad med dålig kvalitet.
Beställ Snabbguide till bokutgivning för att läsa mer om hur en utgivning går till och vad du bör tänka på.